Kära läsare, ni vet att jag älskar att laga mat och jag tycker verkligen om kryddstark asiatisk mat. Jag äter inte nötkött eftersom kon anses vara helig. Den vegetariska maten är god, så jag har mest ätit vegetariskt i kombination med fisk och skaldjur.
Lunch i Galle, södra Sri Lanka
Igår åkte vi på en utflykt till södra Sri Lanka. Vi åt en härlig lunch vid Indiska oceanen. Det blåste ganska mycket, och vågorna var höga.
Jag har också lärt mig att kryddstark Sri lankesisk mat till frukost verkligen väcker en: ris, chili med banan!
Den här ledigheten har varit så händelserik. Det finns massor att göra varje dag. Idag tar jag det bara lugnt, eftersom mina vänner jobbar på sjukhuset. Jag är just nu alldeles nära stranden och lyssnar på vågorna. Fartyg syns vid horisonten, och jag vet att Indien ligger där, men härifrån Colombo kan jag inte se land.
I söndags tog Anu med mig på en konsert, där vi såg den underbara musikalen som bygger på Victor Hugos verk. Det var verkligen en föreställning i Broadway-klass. Tre timmar kändes som tre minuter. Sri Lanka har täta band till Storbritannien och föreställningen var på något sätt sponsrad av Oxford Business.
Mina e-visum har fungerat överallt. När jag ansökte var jag ibland osäker på om webbplatserna var äkta eller fake. Min väninna Anu och hennes man hämtade mig på flygplatsen, och det var härligt att träffa dem igen. Förra gången jag besökte Sri Lanka besökte jag många turist attraktioner. Den här gången är det lugnare. Idag ska vi gå på teater.
Jag har många intryck att bearbeta, så jag har en hel del att skriva. Världen utvecklas snabbt, drivet av IT. Elbilar blir allt vanligare. Folk är medvetna om återvinning, global uppvärmning och vatten – men mitt i allt detta måste vi fokusera på själva livet. Att lyfta fram lyckan i vardagen. Precis som i den här indiska tidningen nedan.
Det kändes ledsamt att lämna Kathmandu i Nepal igår. Flygresan till Indien gick bra. Att flyga och se New Delhi uppifrån var som att se en enorm julgran pyntad med ljus, där vägarna var som glittergirlanger. 23 miljoner människor, hur får vi plats på jorden?
Jag var tvungen att fylla i en hälsodeklaration där jag intygade att jag inte kom från länder med utbrott av ebolavirus, såsom Demokratiska republiken Kongo, Uganda och Sydsudan.
Indira Gandhi International Airport
Temperaturen är behaglig; varken för varm eller för kall. Luften är däremot inte särskilt hälsosam. Det var ganska sent på kvällen och jag fick hjälp att hitta en taxi.
Jag tvekade lite inför resan till Indien, eftersom det kan vara svårt att resa ensam som kvinna här. Taxichauffören var orolig för min skull och ville att jag skulle välja ett säkrare hotell än det jag hade bokat i förväg. Det visade sig dock att han fick provision för att göra det.
När jag väl kom fram ville hotellet att jag skulle betala kontant. Men efter tio minuter ändrade de sig: ”Du har redan betalat. Det är okej.”
Det här är första gången jag är på ett kafé för att koppla av. Jag fick syn på ett kafé som heter Utpala och tänkte att jag borde titta in där. Jag ska snart träffa min väninna Anu, vars syster bor med sin familj i Stockholm. Det verkar som att Utpala har ett eget kafé här i Kathmandu! En kopp kaffe? Nej, jag väljer ett masala te med mjölk. Masala te är min nya favorit – det är som att dricka pepparkakor.
Så mycket att välja bland
Uthpalas syster bor på Sri Lanka, och jag ska snart resa dit. Jag har varit med om så mycket i Nepal att jag känner att det vore bra att sitta en stund på ett kafé och låta tankarna landa. I morgon får jag en glimt av Indien när jag gör ett stopp i New Delhi – en av världens största städer, beroende på hur man räknar: om man ser till storstadsområdet eller sammanhängande tätorter.
Trädgård i Kathmandu
Jag är i en trädgård i Kathmandu och temperaturen påminner om en svensk sommardag. Stämningen är vänlig och mycket artig. Beror det på religion? Buddhism och hinduism spelar säkert en roll, men det kan också helt enkelt vara så att folk är så här.
Det är första gången jag läser i min bok om Nepal; jag har inte hunnit tidigare. Jag skäms för att jag läser så sent under min resa, men jag har helt enkelt inte hunnit.
