Kategori: Medicin

  • Tillbaka i Europa

    Taxichaffören, som körde mig till flygplatsen på Sri Lanka, berättade att han ska flytta till Rumänien 2027 och köra taxi där. Han ser så mycket fram emot att flytta till Europa, och jag berättade att jag tyckte så mycket om att vara i Asien – någonting han verkade ha svårt att förstå. Chauffören spelade tysk, joddlande alpmusik i en och en halv timme.

    Det var fint att bli påmind om rosa bandet i taxin. Jag har daglig kontakt med en väninna som har gått igenom tuffa cellgifts-behandlingar, och som nu kämpar med att förstå vad som hände. Allt gick så fort från diagnos till behandling.

    Rosa bandet

    Taxiresan knöt på något vis ihop min resa med den tyska, joddlande musiken. Noshörningarna var ett tema under hela resan i Nepal. Skulle jag få se dem? Jag var tre dagar i National Parken i Chitwan och jag hamnade i samma sällskap som Anna som jobbar på den Tyska ambassaden i Kathmandu. Det var slutet på hennes tjänstgöring där och hennes mamma, två syskon och väninna hälsade på. De skulle sedan resa till Annapurna som jag redan hade sett. Det var jag och Anna med familj, som satt i den lilla träkanoten där det var centimetrar från reling till själva floden. Krokodilerna lapade sol och låg på strandkanterna och de kanske väntade på att vi skulle kapsejsa.

    Vi är stilla i träkanoten
    Krokodilen väntar
    Äntligen noshörningar
    Noshörning diplomati med Anna(purna)

    På kvällen efter middagen pratade jag även med andra tyska diplomater som varit med på jeep-safari. Till min stora förtjusning skulle de resa vidare till Kina och se pandorna efter Nepal! Ni minns säker filmen om panda-diplomati. Vi pratade lite om situationen i Europa och de menade att Ukraina-Ryssland konflikten kan fortsätta i många år. Det viktiga är dock att samtal förs, annars kommer kriget att fortgå i oändlighet. Europa måste vara med vid bordet i samtalen, annars kommer det sluta med att vi själva är på bordet och förmodligen slits i stycken.

    Asien lyften fram kvinnor

    Mina dagar har gått så fort och jag har så många fina minnen. Det som berörde mig mest var när jag fick följa med professor Thapa och hans fru till Narakot i bergen.  Det blev ett genuint möte med Buddism. Efter mötet med bergen, de buddistiska templen och all vänlighet så ligger buddism mig varmt om hjärtat. Min väninna Anu jobbar som psykiatriker i Colombo, och hon undervisade mig i grundläggande buddhism. Hon berättade att Buddha är född i Lumbini i södra Nepal, och för Sri Lanka, så är Nepal ett heligt land.

    Personligen är jag glad över att ha kunnat skriva dagligen i min dagbok. Nu kommer jag att ha tid för reflektion och jag har många fina minnen som jag kommer att kunna skriva små kåserier kring. Jag brukar vilja komma snabbt i ordning efter en resa så denna dag ägnar jag åt att tvätta mina kläder.

    På promenad i Kathmandu med Aparna

    Innan jag reste så började jag läsa the Kathmandu Post. De har ett luftindex och jag kunde inte föreställa mig att luften är dålig, men denna man har mask på jobbet på grund av avgaserna. På Sri Lanka har man ett inofficiellt index baserat på den självlysande eldflugan – ”the fire fly index”. Jag såg eldflugorna lysa i luften i Colombo på kvällarna och luftkvaliteten speglas i antalet eldflugor.

    Imorgon är jag tillbaka i min vardag och jag avslutar med att dela detta foto från ett apotek i Kathmandu. Jag följde mitt eget råd att det bästa är att inte bli biten av en mygga. Jag köpte myggmedel som jag använde i Chitwan och även senare på Sri Lanka.

    Apotek i Kathmandu
  • Dengue eller influensa?

    På Sri Lanka är alla rädda för denguefeber. Det har nyligen varit en epidemi, och många personer har dött till följd av Dengue. Det finns ett vaccin, men det är inte 100 % effektivt.

    Mina vänner berättade för mig att den första infektionen inte är så farlig. Men om man blir stucken av en mygga som bär på dengueviruset en andra gång, kan man drabbas av hemorragisk denguefeber.

    Under de två första dagarna är det i princip omöjligt att avgöra om symtomen beror på denguefeber eller influensa. Det krävs ett blodprov för att fastställa diagnosen. Dengueinfektionen har ett farligt skede, och det inträffar när febern sjunker och man tror att man tillfrisknar. Då kan plasma läcka ut ur blodkärlen och blödningskomplikationer uppstå.

    Jag hittade den här intressanta artikeln i Sri Lanka Daily Mirror:

    https://www.dailymirror.lk/news-features/Dengue-or-Flu–How-to-Tell-the-Difference-and-Spot-the-Warning-Signs/131-344147

    Det finns ett quiz man kan göra längst ner!

    Aedes aegypti (den egyptiska myggan)

  • Gula febern?

    Dagarna närmar sig min resa. Böckerna om Himalaya, som jag inte hunnit läsa, kommer jag att ha med mig. Jag ser fram emot att få förkovra mig i litteratur en stund åtminstone på kvällen.

    Idag pratade jag med Professor Thapa och hans fina fru som jag inte träffat förut. Han arbetar fortfarande på universitetet. Vi kunde vinka åt varandra och det var som om vi var i mitt vardagsrum! Jag ville ge dem en kram. Han sa: ”Äntligen, Anna, så kommer du till Nepal!” Professor Thapa säger att det är varmt i Kathmandu. I helgen ska jag börja packa min väska. Jag vill inte ha med mig så mycket, utan hoppas kunna köpa lite kläder där. Ta seden dit jag kommer, så att säga och försöka smälta in.

    Till min förvåning finns det noshörningar i Nepal. Så spännande. Det är väl ungefär som vi har älgar i Sverige. Jag hoppas att jag får se dem i nationalparken. Noshörningarna menar jag så klart.

    Professor Thapa talar utmärkt engelska. Språk nerd som jag är undrar jag om jag kommer att förstå någonting av vad som sägs i Nepal. Språk är så fascinerande. Jag undrar hur språkmelodin är. Kan jag urskilja orden?

    Jag börjar få lite, lite resfeber.

  • Lördag.

    Så bra att jag redan har röstat. Ledig helg, annars skulle hela min söndag bli upptagen med att rösta. Det är på något sätt högtidligt att rösta. Min lilla röst – betyder den någonting? Det spelar väl ingen roll om jag röstar? Och så tänker jag på länder där man har kämpat så mycket för att över huvud taget få rösta. Kvinnans rösträtt är också ett kapitel för sig.

    Det var lång kö på biblioteket. Jag har läst så många böcker, och nu ser jag på böcker i ett annat perspektiv eftersom jag själv skriver.

    Att vänta på biblioteket gav mig ett lugn. Samma lugn som jag hade i Uppsala när jag sökte mig till Medicinska biblioteket där jag läste inför tentor. Även tankarna till biblioteket i Heby återvände – där jag läste allt från Alice Lyttkens till hur man dresserar jakthundar.

    Bibliotek

  • Översvämning i Nepal 🇳🇵

    En glaciär har orsakat stor förödelse i Nepal. Flera tusen människor har omkommit. Min vän i Kathmandu är oskadd. Tack och lov. Han berättade att hans vänner inom det militära bedriver ett massivt räddningsarbete. Den nya regeringen jobbar väldigt intensivt. En liknande händelse inträffade för något år sedan i de europeiska Alperna i Schweiz där en del av en glaciär lossnade.

    Jag fick ett meddelande idag om att de har hunnit långt i räddningsarbetet. Ödets ironi. Professor Thapas ämnesområde är anatomi.  Jag letade lite om hans vetenskapliga arbete där jag hittade en publikation om hur viktigt det är att visa respekt för döda människor som donerar sin kropp till vetenskap och utbildning. En symbolisk ceremoni för eftertanke. Se gärna Professor Trilok Pati Thapas arbete:

    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/38196216/

    Kanske kommer jag att skriva en alternativ handling till min bok ”Generationer” när jag är i Nepal. En av personerna i boken får en donerad njure. Huvudpersonen drabbas av kronisk lymfatisk leukemi.

    Många söker sig till Nepal för att bestiga berg. Kanske för att en nära-döden-upplevelse får dem att känna sig mer levande. Jag är mer intresserad av att få en glimt av berg som når ovan molnen. Hur är det möjligt att de är så höga?

    Jag hoppas att jag kommer att kunna hitta ett sätt att bidra till Nepal. Det är snart 10 år sedan jag var i Asien. Mycket har hänt. Internet bidrar till att världen känns så liten. Nyheter sprids ögonblickligen.

    Var försiktigt 🐾

  • Kan jag skylla allt på Hormuz sundet?

    Det blev inte riktigt som jag hade planerat. Jag fick inte det där myset att i lugn och ro läsa och förbereda mig inför resan till Nepal och Indien. Tidsbrist helt enkelt. Jag är så van att läsa in olika ämnen, att jag för en sekund tvekade, men sedan insåg jag att jag kan läsa på vägen. Livet blir inte alltid som man önskar. Där finns det inga statliga garantier som i så mycket annat. Hormuz sundet, tänkte jag, jag skyller på Hormuz sundet. Det känns redan lite bättre.

    Det är lite absurt att ge sig ut på resa och tänka på hur man kan resa förbi ett krig. Ukraina kriget har känts väldigt nära. Ibland åker jag buss och då har det varit flyktingar från Ukraina som rest gratis. En fördelningspolitisk fråga fördes på tal av en väninna som ansåg att alla flyktingar borde få resa gratis. Utan att tänka svarade jag att Sverige är väldigt nära Ukraina och att det lika väl kunde ha varit Sverige som invaderades. Det är en väldigt speciell situation.

    Nu börjar jag glädjas åt min resa. Det är mycket att förbereda. Inget tåg går från Kathmandu, så jag reser med buss eller flyg vidare till Indien. Vad ska jag hitta på till Professor Thapa? Jag fick den fina nedan från honom för lite mer än 20 år sedan. Dala hästar är fina, men jag har nästan aldrig varit i Dalarna. Jag har fortfarande några veckor på mig att leta.

    Jag hoppas att jag kommer att hitta växten som innehåller Reserpin. Hur kommer det sig att den växer just i Indien? Den säljs visst på hälsokostbutiker där. Det är så fascinerande att växter kan ge en så kraftfull farmakologisk effekt. Idag finns det andra, bättre, farmakologiska alternativ än Reserpin vid olika oro­stillstånd och högt blodtryck.

    Var försiktig 🐾

    Present från Professor Thapa.

    Present från Professor Thapa.

  • Hej webhotell!

    Detta är så uppfriskande. Jag har skrivit den här dagboken i 13 år. Trevligt med förändring. Jag minns många resor som jag har försökt fånga med foton och skrivande – så glad för denna utvecklig, och även för möjligheten att lära mig.

    I höst ska jag åka till Nepal och Katmandu. Jag håller kontakten med Professor Trilok Pati Thapa. Jag fick precis veta att Katmandu var väldigt populärt på 1960-talet som Hippie Trail. Jag måste erkänna att jag också söker efter svar. Jag har så mycket att läsa och Professor Thapa, som vi kallade honom, skickar mig litteratur.

    Jag funderar nu på att resa från Östasien för att nå Nepal, Indien och Sri Lanka. Världen är skör, som Sting påpekar.