Författare: Anna

Merdre! Jag har alltid gillat språk. När jag var i Frankrike lärde jag mig om ”jeux de mots”. Hur man leker med ord. Nyligen såg jag i nyheterna att Putin och Macron skulle träffas. Jag började faktiskt skratta. Men jag hindrade mig själv och jag blev påmind om allvaret i den nuvarande situationen. Ända sedan den här pandemin började har jag insisterat att detta är ett politiskt virus. När Omicron virus varianten dök upp tänkte jag direkt på president Macron, och lite senare träffades Macron och Putin.

Jag har varit väldigt försiktig under hela den här pandemin eftersom jag känner till de negativa konsekvenserna av att bli sjuk i covid-19. Många människor lider, och många människor har gått bort. Det är viktigt att påminna sig om detta. Jag fick min tredje dos den här veckan och jag hoppas att folk vaccinerar sig.

För några veckor sedan förlorade jag min fina Lady. Jag har tänkt mycket på henne. Hon har varit med mig hela tiden från när jag började skriva. Mycket hängiven och alltid min supporter. Det kommer att ta tid för mig att börja skriva igen. Under tiden skriver jag här. Hittade den här bilden på henne och även musik som jag spelar till hennes minne.

Skandinaviska länder, inklusive Sverige, öppnar upp samhället och pandemi restriktionerna reduceras. Jag tycker att det här är ett bra beslut. Vi har lärt oss hur vi skyddar oss mot viruset, även om Omicron är väldigt smittsamt. Om du är sjuk ska du stanna hemma. Tvätta händerna. Håll avstånd. Och så vidare.

Jag tycker dock att vi bör fortsätta att betrakta denna pandemi som om att vi är mitt uppe i den. Det är inte över, men vi har lärt oss hur vi ska leva och hantera den. Jag är trött på att leva mitt liv med restriktioner, men jag kommer fortsätta leva som om Omicron är närvarande.

På grund av restriktioner har det varit svårt att gå på träning men i eftermiddags hade jag tur och fick lite styrketräning. På torsdag ska jag ta min tredje dos – är du vaccinerad?

Var försiktig 🐾

Folk som känner mig vet att jag gillar att studera. Ibland är jag på landet där jag faktiskt började skolan. Jag hittade några gamla foton som jag delar med mig. Det var alltid en mycket viktig dag när skolan slutade för sommarlovet. Vi hade traditionen att promenera från skolan och sedan till kyrkan där vi firade in sommaren med sommarsånger. Efter det åt vi mycket tårta. Jag var blond mina allra första år. Ja, efter viss tvekan vågar visa det här gamla fotot. Mina vänner från skolan och vår lärarinna.

Jag var intresserad av att lära mig om världen tidigt i livet. Och är fortfarande. I vår kommer jag återvända till studierna i Uppsala. Mycket studier. Det sägs vara campus studier vilket innebär att jag måste vara på universitetet många timmar varje dag. Jag ser fram emot detta väldigt mycket. Jag kommer att fördjupa mina kunskaper om olika sjukdomar och vilken farmakologisk behandling som finns idag. I korthet kallas detta klinisk farmaci. Min kunskap kommer att hjälpa att optimera hälsa och allmänt välbefinnande hos patienter.

Kanske kommer vi att ha lite zoom utbildning från Uppsala på grund av pandemin. När det gäller den nuvarande Omicron-Covid situationen tycker jag att den mest intressanta frågan är om den ska fortsätta att klassas som en allmänfarlig sjukdom. Var ska gränsen dras? När kan det ses som en förkylning om man blir smittad? Jag måste kritisera FHM (folkhälsomyndigheten) för att inte kunna förutse denna massiva spridning av viruset efter jul och nyår. Nu måste vi leva med så många restriktioner och riktlinjer. Livet är begränsat.

Jag ska dock snart ta min tredje dos av vaccinet. Jag är medveten om möjliga biverkningar, men om jag blir smittad kan jag få en känsla av vanlig förkylning och inte bli inlagd på sjukhus.

Var försiktig 🐾