Författare: Anna

För några veckor sedan fick jag frågan ”hur tror du att du ser ut om 15 år?”. Det var en tankeställare och det första jag tänkte på var att jag hoppas verkligen att jag kan röra mig. Ha en kropp som låter mig följa med lätt i vardagen utan mindre begränsningar. Det var framförallt det. Idag finns det så många beundransvärda hundraåringar så det finns faktiskt hopp.

Efter att ha fyllt 50 år efter nyår kanske en liten kris uppstod. Jag insåg att jag måste vara aktiv själv för att kunna bevara min rörlighet. I februari i år så anmälde jag mig till dessa lopp:

                             Midnattsloppet – 17 augusti 2024 (10 km)

                            Tjejmilen – 31 augusti 2024 (10 km)

                             Hässelbyloppet – 13 oktober 2024 (10 km)

Om en månad är första loppet. Jag kommer att vara med även fast jag inte når min dröm tid på 59 minuter. Den kanske jag når vid sista loppet. Största omställningen för mig är att ställa om från cykling till jogging.

Jag har varit med på dessa lopp några gånger förut. Bra stämning, laddade deltagare och ny energi. Det händer att jag får med mig kompisar och verkar som om några hänger på tjejmilen!

Min identitet blev stulen på facebook för två veckor sedan ungefär. Detta har varit jobbigt. Mitt gamla konto är borta och jag har startat ett nytt. Man känner sig hjälplös när någonting sådant här händer. Även fast det inte löser själva problemet så ville jag göra någonting. Nytt körkort är på väg. På onsdag ska jag till polisen för att ordna ett ID-kort. Och för er som läser detta; ett nytt Facebook konto finns.

Var försiktig 🐾

Det är lätt att glömma en resa. Jag fick mersmak och vill resa igen. Min resa till Södra Frankrike var underbar. Även fast jag reste ensam så var det som om jag inte var själv eftersom det var så lätt att prata med folk om jag ville. Jag reser i tanken igen.

Omedvetet så noterar jag små saker när jag reser. Till exempel var det populärt bland männen att ha sin hund i ryggsäck medan de cyklade. En man hade en tour de France cykel och sin hund på ryggen. De for fram längs vägen med en väldans fart.

Middagen som jag var på var också intressant. Servitören tog hand om mig bums när jag förklarade på min skakiga franska att jag älskar att laga mat. Han satte mig mitt i restaurangen. En korg var placerad under bordet där mobil mm skulle läggas. Jag kunde dock inte låta bli att ta fram min kamera och fotograferade sedan maten.

Ett franskt par som satt vid bordet bredvid verkade ha varit gifta i många år, och gnistan fanns fortfarande där. De gestikulerade och pratade livligt. Ibland med rökpaus på terrassen. Åtminstone förstod jag att de kände varandra väldigt väl. Jag blev väl omhändertagen av servitören och middagen blev perfekt med fransk atmosfär.

Bland männen verkade det franska modet vara att ha byxorna lätt lösa. Det var inte en slump, det var ett mode. Mannen vid bordet bredvid hade inte bältet på byxorna, utan de satt lätt lösa. Fransmän tänkte jag, och blev även lite arg på mig själv eftersom jag inte kunde låta bli att titta.

Några dagar vid stranden gav mig ny energi. Speciellt eftersom det var så många sportiga och aktiva människor som joggade, promenerade eller cyklade längs havet. Underbara sommar. Fotot ovan är från en tidig morgon promenad utmed havet.

Var försiktig 🐾