Idag ska jag träffa folk från Uppsala universitet där jag studerade farmaci. Mycket har hänt sedan dess. Jag arbetade aktivt på Student organisationen och var särskilt intresserad av internationella relationer. Något som jag är uppvuxen med, och fortfarande är väldigt intresserad av. Det var faktiskt därför jag startade den här dagboken. Jag har träffat många människor under hela livet och det här är ett sätt att hålla kontakten.

När jag var på semester hann jag äntligen att fixa mina naglarna (det blev rosa). Ägarinnan hade en dotter som också är apotekare. Tyvärr fick jag huvudvärk när jag besökte USVI. Jag frågade efter närmaste apotek och blev rekommenderad en butik 300 meter bort. Det var en väldigt liten mataffär. Mannen vid disken kände inte till någonting om medicin. Efter ett tag fann vi tillsammans ut att acetaminophen är samma sak som paracetamol. Två tabletter (à 500 mg) i en dospåse kostade 1$ (USD). Min huvudvärk försvann och det var en ny upplevelse av att handla medicin.

På Henry E. Rohlsen Airport (USVI) såg jag två plan från det amerikanska flygvapnet. Några dagar senare efter min återkomst till Sverige blev vi medlemmar i NATO. Två amerikanska flygplan från det amerikanska flygvapnet flög över Uppsala där jag har studerat. Livet har förändrats i Sverige. Vi är lite säkrare. Tillsammans med andra länder arbetar vi för fred och stabilitet i världen.

Var försiktig och håll dig uppdaterad 🐾

När jag lämnade Henry E. Rohlsen Flygplats i USA såg jag två militärplan. Det fick mig att tänka på att vara vaksam. Kriget mellan Ukraina och Ryssland pågår. Att hålla sig alert är viktigt. Jag får alltid intrycket av att livet är lättsamt i USA. Kanske helt enkelt för att jag alltid har varit på semester när jag varit där. Jag har återgått till träning igen. Att lyfta vikter gör mig starkare. När jag reste kunde jag enkelt bära mitt bagage vilket också fick mig att tänka på body-pump träning.

Det är alltid bra att ändra sitt sätt att leva ibland. Jag har återkommit välbehållen till Stockholm. Igår var jag och hälsade på Molly eftersom det var så roligt att träffa JJ. Jag tror att JJ måste vara någon sorts tax. Precis som Molly men med kortare ben. Tåget jag brukar ta till landet passerar Arlanda flygplats. Det var det någon form av brand på järnvägen. Jag fick vänta i timmar. Inga bussar. Jag var helt enkelt tvungen att vänta. Att åka till landet fick mig att återgå mycket snabbt till mina vanor och vardag. Fina Molly.

Jag måste erkänna att jag hellre stannar i soffan än att träna i helgen. Men jag vet att musiken på träningen gör mig på gott humör. Jag råkade höra sången ovan på en av flygplatserna, och jag kunde inte sluta tänka på den. En riktig feel-good-låt.

Var försiktig 🐾