English
Först kom pandemin, sedan kriget. Jag måste erkänna att jag tänker på kriget i Ukraina varje dag. Jag tänker på människorna som lever i krig. Flyr från krig. De som försöker hitta ett liv att leva någonstans. Samtidigt fortsätter det vanliga livet. Det har snöat idag. Det är kallt. Jag vill inte vara utomhus, men oavsett väder ska jag ut och jogga nästa helg. Det är känslan av frihet som jag njuter av. Jag råkade se Malin Ewerlöf på TV, och hon fick mig att minnas det fina med att jogga. Hon är en bra coach! Dessutom fick jag i veckan en dos av TBE-vaccinet så jag kommer vara lite tryggare när jag går Molly i skogen. Dessa fästingar.
Jag är hemma på landet. Det är fortfarande kyligt men temperaturen är mer plus Celsius än minus Celsius dagtid. Jag har inte löptränat på ett tag, men idag joggade jag mitt vanliga spår. Sju kilometer och sedan promenad med Molly. Hon var väldigt glad och ivrig över det. Jag lät henne springa i skogen och det tyckte hon mycket om. Molly behöver recept på fästing medicin. Och jag kanske borde vaccinera mig mot TBE (fästingburen encefalit). Precis som Covid-19 behöver du ha upprepade vaccinationer mot TBE.
Jag fortsätter att titta på nyheterna. Jag kanske inte borde utan istället bara blunda och inte bry mig. Men jag känner någon form av frustration. Man visste att krig skulle bryta ut i Ukraina men inget gjordes för att hindra det. Kanske finns det en anledning till detta. Det får vi aldrig veta.
Idag följde jag rekommendationerna om att ha mat hemma i en vecka. Detta kan vara en meny:
– Konserverad kött och fisk
– Konserverade grönsaker
– Ris eller pasta
– Potatispulver
– Konserverad soppa
– Konserverad frukt
– Skinka och marmelad
– Mjuk ost i tub
Hyllorna var nästan tomma i mataffären. Folk handlar konserver. Ungefär som när pandemin började och hyllorna tömdes snabbt. Är det rätt eller fel att tänka så här? Hur som helst, det här är mat med lång hållbarhet och man kan äta den inom tre år.
Musik behövs och jag delar med mig av ”Disappear” med INXS.
Hallå där. Jag har varit upptagen med mina studier. Campus studierna har varit mycket stimulerande och utmanande. Det är annorlunda att studera nu jämfört med för femton år sedan. Man använder internet mer. Till att börja med var jag inte riktigt säker på om jag kunde lita på informationen, men den är pålitlig. Kunskap utvecklas ständigt. Man måste ögna igenom så mycket litteratur och hitta det som är viktigt på kort tid.
Samtidigt följer jag nyheterna från Ukraina. Det känns som att vi behöver ha mycket uthållighet. Detta kommer att ta tid. Vi väntar också på ljusare dagar, och idag var första dagen med sommartid. Det har varit trevligt att vara i Uppsala igen och jag sökte bland mina foton och hittade detta från ”Engelska parken”, nära Carolina Rediviva. En glimt från kommande grönska som vi väntar på.
Jag har intensiva veckor med campus studier i Uppsala. Försöker minnas gammal kunskap som finns där. Någonstans. Det här var bara några rader för att hålla kontakten med er, mina kära läsare. Skriver mer nästa vecka!
Den här veckan har varit väldigt intressant och intensiv. Jag har varit stressad för att det har varit förfärligt att veta att ett krig skulle bryta ut. Det känns som att Ukraina geopolitiskt är nära Sverige. Jag har växlat några ord med människor som rymt från andra krigsdrabbade områden. De säger att det här är ingenting. Dessutom, COVID-19 som vi har levt med, är ingenting. Du måste helt enkelt lära dig att leva med krig och acceptera det. Det har varit hemskt och påfrestande att veta att krig skulle bryta ut och att inget gjorts för att förhindra det.
Det allra första EU nämnde efter krigsutbrottet var att ekonomiska sanktioner mot Ryssland skulle äga rum. Min reflektion är att ekonomisk handel historiskt sett är något som håller världen i fred. Men detta är precis tvärtom. EU förstår att detta är krig. Jag har också undrat om detta hade varit möjligt om Trump hade varit president i USA. Trump är affärsman och han förstår Putin. President Putin måste ha blivit provocerad på något sätt, vilket ledde till denna krigshandling. Jag har ingen djup historisk kunskap om Ryssland-Ukraina så detta är endast reflektioner. Mina tankar går till de människor som lider och drabbas av kriget.
Jag är student nu och jag känner mig lycklig över det. De senaste två åren har jag varit väldigt försiktig med covid, men denna vecka har jag nästan helt slopat mina försiktighetsåtgärder. Det vågar jag göra eftersom jag är vaccinerad och framförallt så har jag inte så mycket att välja på. Det finns ingen tid för promenader i Uppsala-Stockholm därför åker jag kommunalt. Bussar, tåg och tunnelbanor innebär trängsel. Studenter visar ingen rädsla och det är en bra attityd idag. Jag påminner mig dock fortfarande om noggrann handtvätt.
Privat, så har mina dagliga rutiner förändrats en hel del. Jag går på föreläsningar, sedan några timmars vila och därefter några timmars studier på kvällen. Jag minns att jag tyckte mycket om den här livsstilen. De studiekollegor jag har träffat har varit så hjälpsamma. Studentlivet är digitalt och i början var det svårt att navigera och hitta det digitala föreläsningsmaterialet. Jag för dock fortfarande anteckningar traditionsenligt. Ingen dator. Kanske lite gammaldags. Jag har mycket att läsa vilket är bra eftersom det hindrar mig från att tänka alltför mycket på kriget i Ukraina.
Var försiktig 🐾
