α och Ω – kommunikation på modersmål

Ny dag. Oskriven dag. Jag skrev igår om mitt intresse för språk. Egentligen skulle jag vilja lära mig mer om språk men tiden är otillräcklig. Eller så är det ett svepskäl. Förmodligen det senare. Att åtminstone känna till några ord på främmande språk öppnar dörrar till nya kulturer och världar. Språk är så oerhört mycket kultur. Och i det inbegriper, enligt min mening, även en förankring i vår historia. Till exempel så har ju Sverige varit i Turkiet flera århundraden sedan. Minns jag inte fel så finns några ord i det svenska språket som härrör från Turkiet. Kiosk, tror jag är ett sådant ord. Matkultur introducerades.

För några veckor sedan så blev det regeringsskifte från höger till vänster i Sverige. Jag hade inte tänkt att skriva någonting idag; men jag blir upprörd när jag läser DN debatt. Det är oroande när politiker inte har någon förankring i historia. Att avreglera de tre Medelhavsinstituten och minska stödet för utlandssvenskar. Det väcker känslor hos mig. Det tar århundraden att skapa kultur. Det tragiska är att det kan förstöras  på några fåtal sekunder. Få förstår innebörden av detta.

Mitt eget förhållande till det svenska språket är under ständig utveckling. Jag skriver min novell på svenska. Det har tagit mig mer än två år att finna en skrivstil som jag trivs med. Det är svårt. En utmaning.

Jag hade tur att ha en väldigt bra lärare i svenska under gymnasietiden. Vill minnas att hon var född i Estland. Mycket skicklig på litteraturhistoria. Jag minns särskilt att hon förmedlade betydelsen av kultur. Under ockupationsåren i de baltiska staterna så var det kultur och traditioner som höll samman folket under det stora förtryck som rådde.

Idag är det inte bara fars dag, utan idag så är det även 25 år sedan Berlinmuren föll. Historisk dag som nästan fallit i glömska.

Stor kram från Anna

PS. Jag vet fortfarande inte om mitt namn är rätt stavat på hebreiska